Stickning och annat handarbete är bra för måendet samtidigt som hjärnan blir superstimulerad, visar forskning från Lund. ”Genom fingrarnas arbete involveras direkt och indirekt stora delar av kroppen och det uppstår ”en ofattbar informationsrikedom””, förklarar professor Henrik Jörntell i artikeln.
När vi stickar får hjärnan mycket information att bearbeta, till exempel genom att hålla koll på färgbyten och ökningar eller anpassa ett mönster. Hjärnan styrs mycket av nyfikenhet och vi mår bra när vi lyckas lista ut saker och ting. På ett väldigt grundläggande plan är därför stickning bra för välbefinnandet.
Stickning har också visat sig öka välmåendet hos personer med psykisk ohälsa enligt en studie från Göteborgs universitet. ”Att kunna varva ned i vardagen, få struktur och gemenskap i identiteten som stickare och ett socialt sammanhang som är kravlöst, var tre tydliga spår som doktoranden Joanna Nordstrand hittade i studien,” skriver journalisten Agneta Lagercrantz.
Den 14 mars 2025 skrevs sju nya slöjd- och hantverkstraditioner in på Sveriges förteckning över levande kulturarv, två av dessa var rönnbarksslöjd och näverslöjd i Härjedalen. Förteckningen syftar till att beskriva och sprida kunskap om levande traditioner i landet med målet att trygga deras fortlevnad, och är en del av Sveriges arbete med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet.
Både rönnbarksslöjd och den form av näverslöjd som lyckats ta sig in på listan härstammar från Härjedalen och Siv Myhr i Ljusnedal är en av landets främsta mästare inom båda hantverken. Hon hämtar mycket inspiration från äldre föremål och omsätter det i slöjd för dagens behov och användningsområden. Rönnbarksslöjden och näverslöjden i Härjedalen har lite olika traditioner och uttryckssätt, men båda utgår från flak av näver eller rönnbark som sveps samman och fästs med sömmar av rötter, lintråd eller ylletråd. Sömmarna kan även förstärkas med tygbitar av kläde eller ullgarn/tofsar som ger ett dekorativt intryck. Resultatet blir stabila och slitstarka föremål så som askar, burkar och korgar lämpliga för alla möjliga användningsområden.
Vi är tacksamma för Siv Myhrs arbete med att hålla dessa traditioner levande och på våravslutningen av stick- och hantverkscafét den 11 juni kommer hon för att prata mer om sina mångåriga erfarenheter inom näverslöjd. Missa inte det! Det finns även äldre föremål i rönnbark och näver på hembygsgårdarna i Härjedalen och på Härjedalens Fjällmuseum för den som är nyfiken.
Här kan du läsa mer om rönnbarksslöjd, näverslöjd och alla andra delar i förteckningen över levande kulturarv.
På onsdagens stick- och hantverkscafé fick Karin Blomkvist ett ovanligt telefonsamtal, beskedet var att hon tilldelats årets kulturpris för sin gärning inom det textila arvet. Ett stort jubel utbröt efteråt bland stickcaféets deltagare! Stort grattis Karin från alla oss i Härjedalsslöjd Västra!
Motiveringen löd:
”Karin Blomkvist, Långå, har med sin gärning synliggjort, dokumenterat och vidarebefordrat det textila arvet till kommande generationer och till historieböckerna. Detta gäller främst brudkuddarna från 1700-talet som hon satt fokus på och bidragit till bevarandet av.”
Kulturpriset är på 10 000 kronor och delas ut årligen. Kulturpristagaren utses av samhällsutvecklingsutskottet. Utdelning sker på årets sista kommunfullmäktigesammanträde 19 november 2025.
Vilken kväll! Dagen innan kursstart för Ull och Fjäll 2024 höll Gunilla Lindqvist och Birgitta Mårtensson en fantastisk föreläsning om forböndernas plagg samtidigt som de lager efter lager tog på sig kläder de använt på de årliga resorna till Röros marknad. Vi fick lära oss en hel del om ullens betydelse för att hålla värmen under de kyliga strapatserna – till och med hur ett värmande ulltäcke kan ha räddat livet på en av hästarna som ett år sjönk ner under snön. Efter föreläsningen fick alla åhörare känna, klämma och även prova plaggen som Gunilla och Birgitta hade med sig. Många var nyfikna och ställde frågor! Därefter fortsatte kvällen med mingel och tilltugg på Logen i Fornminnesparken för våra medlemmar och deltagare på Ull och Fjäll.
Arrangemanget ordnades tillsammans med Svensk Form och Härjedalens Fjällmuseum.
Nu har vi pustat ut efter dräktsymposiet förra helgen och vill bara säga ett stort varmt tack till alla som kom och deltog och visade upp sina fina dräkter! Tack till alla föreläsare som delade med sig av sin breda och djupgående kunskap om klädedräkt i stort men framförallt med fokus på området Västra Härjedalen och Rørosregionen. Tack alla som hållit i praktiska workshops och ”breakouts” där deltagarna fått prova på olika tekniker och studera äldre plagg. Och tack alla som jobbat i bakgrunden och sett till att allt har fungerat utomordentligt. Nu har vi lagt en gemensam grund att bygga vidare på, inte minst inom vårt eget pågående dräktprojekt i Härjedalsslöjd västra.
Tidningen Härjedalen var också på plats och skrev en artikel som vi fått lov att dela med oss av här.
Symposium 15–16 november 2025 under ledning av Anna-Karin Jobs Arnberg. Dessutom! Workshop i praktiskt utövande 14 november.
Plats: Härjedalens Fjällmuseum, Funäsdalen.
I gränslandet mellan Västra Härjedalen och Rörosregionen har handeln med fashionabla dräkttyger varit viktig. Spår av dåtidens klädgarderob finns bevarade i plagg i museernas samlingar och i privata hem. Det är kläder som påvisar att plagg, snitt och tyger varit en viktig del hos den modemedvetna bonden. I området blomstrar även folkkonstens mönster och tekniker som tar plats i broderade armringar, stickade strumpor och vantar, kjolsäckar och band med mera.
Härjedalsslöjd Västra bjuder in till en helg i Funäsdalen där klädedräkten är i fokus med föreläsningar, visningar och praktiskt arbete med fokus på området Västra Härjedalen och Rörosregionen.
Föreläsare:
Håkan Liby, etnolog och tidigare länsmuseichef vid Upplandsmuseet med lång erfarenhet av kulturarvsfrågor, museiverksamhet och folkbildning, särskilt med fokus på landsbygdens textilhistoria och materiella kultur. Håkan har författat ett flertal böcker om folkligt mode och dräkt och är flitigt anlitad som föreläsare i ämnet.
Ulla Oscarsson har tidigare arbetat som 1:e antikvarie och kulturhistoriker med över 30 års verksamhet vid Jamtli, Jämtlands läns museum, där hon varit ämnesansvarig för textilhistoria. Hon har bland annat skrivit boken ”Kvinnomöda och skaparglädje” som utforskar kvinnors textila hantverk i Jämtland och Härjedalen och ansvarade för byggandet av Fjällmuseets samlingar. Ulla är fortsatt engagerad i dessa frågor i vår region.
Toril Ormhaug är en norsk kulturhistoriker och museiarbetare med lång erfarenhet från Rørosmuseet, där hon har arbetat med att dokumentera och förmedla regionens kulturarv. Hon har bland annat skrivit artiklar om bevarandet av gamla textilier och om handel i Røros under 1800-talet.
Marie Ulväng är docent i ekonomisk historia och biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Hon disputerade vid Uppsala universitet med avhandlingen ”Klädekonomi och klädkultur: Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet”.
Mer information om program, anmälan, priser m.m. kommer att uppdateras här på hemsidan inom kort.
